Den 1 december 2024 inföll 1-årsjubileumet för lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar (“UDI-lagen”). Lagen som trädde i kraft den 1 december 2023 är avsedd att skydda svenska säkerhetsintressen, s.k. skyddsvärd verksamhet. Genom lagen uppställs bland annat en anmälningsplikt för investerare som möjliggör för Inspektionen av Strategiska Produkter (”ISP”) att granska investeringar och, om det är nödvändigt, förbjuda sådana investeringar som kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet, på allmän ordning eller på allmän säkerhet i Sverige. Med ett år av erfarenheter inleder vi 2025 med att se tillbaka och reflektera över statistiken och lärdomarna kring UDI-lagen, samt fundera på vad vi kan vänta oss framöver.
Statistik
Under det första året med UDI-lagen har ISP kontinuerligt presenterat statistik kring de anmälningar som myndigheten tagit emot. Sammanfattningsvis har de allra flesta anmälda investeringarna godkänts utan vidare granskning. I ett fåtal fall har ytterligare granskning förekommit och i vissa av fallen har anmälningarna godkänts bara med villkor. ISP tog emot 1 206 anmälningar från och med den 1 december 2023 till och med 29 november 2024 varav 1 006 investeringar lämnades utan åtgärd. I 24 av fallen inledde ISP en granskning och därefter har elva av investeringarna godkänts samt fem investeringar godkänts med villkor. Inga investeringar har i dagsläget förbjudits. Under januari 2025 publicerades däremot nyheten att ISP för första gången har beslutat om sanktionsavgift vilket det kan läsas mer om här.
Av statistiken följer vidare att ISP, den 1 december 2024 hade mottagit 176 anmälningar som antingen var ofullständiga eller befann sig i prövningsfasen. I åtta fall beslutade ISP att inleda fas 2 om vidare granskning. Av de 1 206 anmälningar som lämnades till ISP mellan den 1 december 2023 till och med 29 november 2024, tillhörde en överväldigande majoritet, nära 870 av de inlämnade anmälningarna, kategorin samhällsviktig verksamhet. Ingen av de övriga underkategorierna till skyddsvärd verksamhet nådde upp till ens 100 anmälningar.
Erfarenheter
UDI-lagen har haft en rad effekter på transaktionsmarknaden. Det som varit kanske mest påtagligt är förlängda tidsplaner och en utdragen transaktionsprocess med tillkommande moment och transaktionskostnader. Tilldelning i nyemissioner har behövt avvakta ISP:s handläggning och tillträde i M&A transaktioner har villkorats av att ISP lämnat anmälan utan åtgärd.
Många har även upplevt att det har varit svårt att få individuell vägledning av både myndigheten för samhällsskydd och beredskap (”MSB”) och ISP vilket torde ha resulterat i ett stort antal ”ta det säkra före det osäkra”-anmälningar.
Det är också vår erfarenhet att anmälningarna ofta bedöms som kompletta samma dag som anmälan till ISP lämnats in. Granskningsmyndigheten lämnar däremot inte besked om sitt beslut per automatik. Besked får i stället begäras av investeraren eller dennes företrädare.
Vidare använder ISP sig nästan alltid av de 25 arbetsdagar de har till sitt förfogande för sin prövning av kompletta anmälningar. Vi bedömer att så varit fallet oavsett om investeraren som anmälan berör är utomeuropeisk (dvs. en utländsk direktinvestering), är inhemsk eller härstammar inom EU och investeringen därmed inte kan förbjudas eller villkoras då det inte rör sig om en utländsk direktinvestering.
Slutligen har vi upplevt att ISP är mycket noggranna med sekretessen och de har inte lämnat ut information om parter eller anmälans innehåll.
Framtidsutsikter
Efter det första året med UDI-lagen kan det konstateras att reglerna kan uppfattas som komplicerade och ibland otydliga. Flest anmälningar avsåg investeringar i samhällsviktig verksamhet och förskriften som listar samhällsviktig verksamhet uppdaterades mer än en gång, både avseende sitt innehåll och av redaktionella skäl.
Mot bakgrund av sin omfattning, antalet anmälningar och att föreskriften inte är helt tydlig kan den nog komma att revideras ytterligare.
Vidare är det idag frivilligt för EU:s medlemsstater att inrätta granskningssystem för granskning av utländska investeringar. Den Europeiska kommissionen har dock lämnat förslag om att granskningssystem ska bli obligatoriskt samt med ytterligare krav på den befintliga samverkansfunktionen medlemsstaterna emellan. Om det blir så innebär det att den nu aktuella förordningen (EU) 2019/452 kommer ersättas med ny EU-lagstiftning på området.
Ytterligare en förändring rör tillämpningsområdet för UDI-lagen, eller snarare det som faller utanför, nämligen fast egendom. Under december 2024 presenterades betänkandet Skärpt kontroll av utländska fastighetsförvärv (SOU 2024:84). Utredningen finner att kontrollen över fast egendom behöver därför stärkas genom att staten ges utökad möjlighet att granska och vid behov hindra överlåtelser och upplåtelser av fast egendom som kan skada totalförsvaret. Följaktligen föreslår utredningen nya regler för fastighetsförvärv vid överlåtelser och upplåtelser av fast egendom. Även om lagförslaget såsom det är utformat i utredningen, inte föranleder förändringar i UDI-lagen specifikt, är det tydligt att det svenska säkerhetsintresset föranleder ytterligare regleringar till skydd från vissa utländska investeringar. Det går vidare inte att utesluta anpassningar av UDI-lagen mot denna bakgrund.
UDI-lagen
Lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar (”UDI-lagen”) omfattar investeringar i ett antal skyddsvärda verksamheter, som kan bedrivas av ett aktiebolag, ett europabolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse med säte i Sverige. Även investeringar i skyddsvärd verksamhet som bedrivs i ett enkelt bolag eller som enskild näringsverksamhet i Sverige omfattas av lagen.
I begreppet skyddsvärd verksamhet innefattas följande sju verksamhetsområden; (i) samhällsviktig verksamhet, (ii) säkerhetskänslig verksamhet, (iii) kritiska råvaror, metaller eller mineraler, (iv) känsliga personuppgifter och lokaliseringsuppgifter, (v) krigsmateriel, (vi) produkter med dubbla användningsområden, och (vii) framväxande teknologier eller annan strategiskt skyddsvärd teknologi.
Den som har för avsikt att direkt eller indirekt investera i skyddsvärd verksamhet ska anmäla investeringen till ISP om investeringen gör att investeraren får ett visst inflytande i verksamheten, exempelvis genom erhållande av en styrelsepost eller bestämmelser i aktieägaravtal. Anmälningsskyldighet föreligger även om investeraren, efter investeringen, direkt eller indirekt, skulle komma att förfoga över röster som motsvarar eller överskrider gränsvärdena 10, 20, 30, 50, 65 eller 90 procent.
Handläggningsprocessen för ISP:s granskning
1. Anmälan om investering lämnas in till ISP.
2. ISP bedömer i första hand om anmälan är fullständig. Vid behov ombes investeraren att komplettera anmälan.
3. När anmälan är fullständig inleds en tidsperiod om 25 arbetsdagar (”fas 1”). Under fas 1 ska ISP antingen fatta beslut om att lämna anmälan utan åtgärd, eller besluta om vidare granskning.
4. När fas 1 är avslutad och ISP lämnat sitt besked får granskningen genomföras om anmälan lämnats utan åtgärd. Om ISP stället beslutat om vidare granskning av investeringen påbörjas nästa fas (”fas 2”).
5. I fas 2 sker en fördjupad utredning av ISP som kan komma att ställa flera fördjupade frågor till både investeraren och målföretaget. Granskningen i fas 2 ska som huvudregel ske under tre månader. Vid särskilda skäl kan granskningen förlängas till maximalt sex månader.
Har du frågor kring UDI-lagen, ska genomföra en investering, eller undrar om din verksamhet träffas av UDI-lagen är du välkommen att kontakta någon av oss som arbetar med UDI-frågor på Synch.
